månadsarkiv: mars 2016

Skandias Plånboksindex: Spenderbyxorna på

Under årets första kvartal har hushållen blivit alltmer optimistiska. Hög tillväxt i den svenska ekonomin, sjunkande arbetslöshet och fortsatt låga räntor bidrar sannolikt till den snabba återhämtningen. Den kvartalsvisa undersökningen Plånboksindex visar att svenska folket nu väljer att prioritera konsumtion framför amortering och sparande.

Efter en skakig höst har hushållen blivit mer optimistiska igen. Den starka tillväxten i svensk ekonomi gör att arbetslösheten sjunker. Samtidigt är räntorna rekordlåga tack vare Riksbankens stimulanser vilket inte minst ger alla med bolån mer pengar över i plånboken.

– De tvära kasten vi sett under det senaste året visar att optimismen är bräcklig. Nu ser vi att spenderbyxorna är på men optimismen kan mycket väl komma att påverkas av vad som händer under året i form av amorteringskrav, bopriser, börsutveckling och politisk oro såväl i Sverige som i omvärlden, säger Skandias sparekonom Maria Landeborn.

Bland de yngre visar Plånboksindex också att det finns en ökande sparvilja.

– Många står inför sitt första kliv över den allt högre tröskeln in på bostadsmarknaden där stigande bopriser och skärpta amorteringsregler ställer högre krav på såväl eget sparande som inkomst för den som behöver någonstans att bo. Allt fler tycks ha insett att en hygglig kontantinsats är nödvändig för att kunna ta sig in på bostadsmarknaden, säger Maria Landeborn.

Energieffektiv mathandel på nätet?

E-handel med matvaror skulle kunna förändra våra resvanor och minska koldioxidutsläppen. Men vinsten kan ätas upp på andra håll. Nu ska forskare på Lunds universitet ta ett större grepp kring hur matinköp på nätet påverkar våra resvanor, och även se på olika lösningar för distribution.

LTH med forskaren Lena Hiselius i spetsen har tillsammans med VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, fått 3,5 miljoner kronor från Energimyndigheten för att forska på e-handel med matvaror. Själva kärnan i det tvååriga projektet blir på hur resvanor påverkas när människor via nätet beställer mat med hemleverans samt hur nya säljkanaler påverkar distributionslösningar för livsmedel.

Projektet kan ses som en fortsättning på ett tidigare projekt som Lena Hiselius genomfört tillsammans med lundaföretaget Trivector. I den fick 4000 svenskar svara på frågor för att utröna eventuellt samband mellan e-handel och resebeteende.

– Vi såg då att personer som e-handlade inte reste mindre, utan det verkade ha mer med livsstilen att göra, säger Lena Hiselius.

Det nya projektet blir mer detaljerat och kommer bland annat att redovisa vilka energieffektiviseringsvinster som den ökade e-handeln med livsmedel kan få på lång sikt. Projektet är tvärvetenskapligt och kombinerar transportlogistik och vardagslivsforskning om e-handelskunders beteende med forskning om gods- och persontransporters miljöpåverkan.

– Vi kommer också att titta på hur olika leveransmodeller passar in i folks livspussel. Ska matkassarna komma hem eller är det bättre att hämta dem i butiken? Det är sådant som vi kommer att undersöka närmare, säger Lena Hiselius.

Hennes del i projektet kommer främst att fokuseras på att beräkna energieffektiviteten av ökad e-handel och se om, och i så fall på vilket sätt, som energieffektiviteten ökar.

Förutom Lena Hiselius ingår även Jane Summerton, Malin Henriksson och Jenny Karlsson från VTI i projektet.

Svenska bolånare är positiva till amorteringskrav

Fredag klubbades amorteringskravet igenom i riksdagens finansutskott. En färsk undersökning gjord på uppdrag av lån- och leasingexperten Emric visar att en majoritet av Sveriges befintliga bolånetagare är positiva till nya krav. Men hela 65 procent vet inte vad följderna av den nya lagen kan bli.

På onsdag väntas riksdagen ge regeringen rätt att besluta om amorteringskrav på nya bolån. Lagen träder i kraft den 1 maj och finansinspektionen ska sedan ta fram det slutgiltiga förslaget på nya amorteringsregler som planeras börja användas den 1 juni 2016.

Hela 63 procent av alla svenskar som har ett bolån anser att det är bra att ett amorteringskrav är på väg att införas. Endast 24 procent tycker att det är dåligt. Samtidigt svarar 40 procent av de befintliga bolånetagarna att de helst slipper beröras av amorteringskraven själva.

Amorteringskravet kan påverkas av tilläggslån

– Enligt undersökningen har 65 procent av befintliga bolånetagare missat att tilläggslån på existerande bostadslån framöver skulle kunna aktivera amorteringskrav på hela lånebeloppet, berättar Jonas Brännvall, affärsområdeschef på Emric.

Undersökningen visar att med den vetskapen kommer 40 procent av dem som har bostadslån idag vara mindre villiga att ta tilläggslån på befintligt bolån. Av dessa uppger i sin tur två av fem att man i så fall kommer att strunta i renoveringar och underhåll.

– Följderna av att tilläggslån medför amorteringskrav på hela bolånet – när man dessutom nyligen har sänkt ROT-avdraget – kan bli att många inte har råd med renoveringar och underhåll av bostäder på samma sätt som tidigare. Det kommer att drabba både bostadsägare och byggföretag, säger Jonas Brännvall.

Av de bolånetagare som vill undvika amorteringskraven uppger 17 procent att de kommer att ta blancolån istället för tilläggslån och 6 procent svarar att de ska använda sparade pengar istället för tilläggslån.

Handelsbanken säljer aktier i Mastercard

Handelsbanken har avyttrat sitt innehav i Mastercard Inc. Innehavet erhölls när bolaget övergick från att vara en medlemsägd organisation till att bli ett noterat bolag.

Försäljningen beräknas generera en total realisationsvinst efter skatt på cirka 620 miljoner kronor, vilken kommer att ingå i resultatet för det första kvartalet 2016. Aktierna har tidigare marknadsvärderats i Övrigt totalresultat, varför Handelsbankens egna kapital inte påverkas. Transaktionerna beräknas minska bankens riskexponeringsbelopp med drygt 700 miljoner kronor.

Försäljningen har ingen påverkan på kortverksamheten i Handelsbanken.

Så här agerade din bank…

… efter Riksbankens sänkning av reporäntan med 0.15 procentenheter den 17 februari.

Även om Riksbankens reporänta inte direkt styr bankernas bolåneränta så brukar vi se en korrelation mellan räntorna. Finansinspektionen redovisar bankernas marginaler varje kvartal och de har ökat rejält sedan 2009/2010 i och med att reporäntan har sänkts betydligt mer än vad bankerna har sänkt sina räntor. I Q4 2015 låg marginalen på 1,62 procent och 2009 på rekordlåga 0,2 procent.

Bankerna redovisar den faktiska räntan de gett sina kunder varje månad och om vi tittar på skillnaden mellan snitträntan i januari och snitträntan i februari kan vi se att bankerna har, i genomsnitt, sänkt sin rörliga ränta (3-mån) med 0,004 procentenheter. Störst förändring hittar vi hos Ålandsbanken som redovisade lägst snittränta i februari med 1,35 procent (januari 1,44 procent).

För bundna räntor på 3 år har bankerna, i genomsnitt, sänkt räntan med 0,08 procentenheter i februari. Störst förändring står ICA Banken för som har sänkt sin genomsnittsränta med 0,26 procentenheter (från 1,98 till 1,72). Lägst snittränta för februari hittar vi hos SEB med 1,46 procent.

För bundna räntor på 5 år har bankerna, i genomsnitt, sänkt räntan med 0,05 procentenheter. Lägst genomsnittsränta i februari erbjöd SEB med 1,85 procent.

Räntan på sparkonton har också förändrats sedan Riksbankens sänkning. Storbankerna har, som ni alla vet, under en lång period haft 0 procent i ränta på sina obundna sparkonton. Ingen bank har ännu infört minusränta.

Hos nischbankerna som fortfarande ger oss ränta på våra sparpengar ser vi några förändringar:

Bluestep Finans sänkte 4 av sina sparkontoräntor med 0,05 procentenheter
Collector sänkte räntan på sitt sparkonto 0,15 procentenheter
FOREX Bank sänkte sin ränta med 0,2 procentenheter
Ikano Bank sänkte räntan på sina två sparkonton med 0,3 procentenheter respektive 0,05 procentenheter
Lantmännen Finans sänkte räntan på sina två konton med 0,1 resp 0,2 procentenheter
Nordiska sänkte räntan på sitt sparkonto med 0,1 procentenhet
Resurs Bank höjde sin sparkontoränta med 0,2 procentenheter
SevenDay sänkte sparkontoräntan med 0,15 procentenheter
Skandiabanken sänkte räntan på sitt sparkonto med 0,05 procentenheter
Ålandsbanken sänkte sin sparkontoränta på Ålandskonto med 0,05 procentenheter

Fem tips om hur du undviker bedrägerier när du handlar på nätet

Svenskarna är mycket aktiva när det gäller att köpa och sälja varor över nätet. Många upplever det positiva i att köpa andras fullt fungerande prylar och många gånger göra en bra affär. Men det finns en baksida – på nätet sker en hel del bedrägerier och den goda affären man skulle göra blir allt annat än bra.

Den senaste tiden har flera fall av annonsbedrägerier uppmärksammats då personer åtalats eller dömts för dessa. Även om en gärningsman döms att betala skadestånd kan det vara svårt att få tillbaka sina pengar.

– Det finns en rad saker att tänka på när man handlar på nätet, framförallt att avstå från affären om erbjudandet verkar vara för bra för att vara sant eller omständigheterna verkar oklara, säger Lotta Mauritzson, rådgivare på SSF Stöldskyddsföreningen.

Värt att tänka på är också att man inte kan hävda att man köpt en vara i god tro och få behålla den. Visar sig varan vara stulen måste den lämnas tillbaka till ursprungsägaren utan att köparen har rätt att få någon ersättning. Den enda möjligheten att få tillbaka pengarna är att begära dem av säljaren, som oftast inte längre går att nå.

Det finns alltså flera anledningar till att vara uppmärksam när man handlar på andrahandsmarknaden. Tänk på att:

  • begära legitimation samt originalkvitto på varan från den du köper av
  • aldrig betala i förskott– du kanske aldrig får varan
  • använda näthandelssajternas lösningar för säkra betalningar/leveranser
  • vid köp av fordon – kontrollera att det inte är anmält stulet
  • stöldskyddsmärkning ska vara registrerad på den som säljer

– Var också vaksam på om priset är orimligt lågt, och om den du ska köpa av vill stressa på affären eller börjar tala om andra varor som hen också har till försäljning, tipsar Lotta Mauritzson.

Dags att söka feriepraktik i Västra Götalandsregionen

För 18:e året i rad erbjuder Västra Götalandsregionen i sommar feriepraktik till gymnasieungdomar. Praktiken syftar till att ge ungdomarna kunskap om Västra Götalandsregionens verksamheter, öka intresset för bland annat Hälso- och sjukvård och medverka till framtida yrkesval. Ansökningstiden pågår mellan den 1 och 31 mars 2016.

– Även i år satsar vi inom Västra Götalandsregionen på att ge västsvenska ungdomar möjlighet att få kunskap om våra verksamheter, och arbetslivserfarenhet. Genom att ge dem en bra praktik, hoppas vi göra ungdomarna intresserade av de många olika yrken vi erbjuder och som de kan utbilda sig till, säger Marina Olsson, personaldirektör inom Västra Götalandsregionen.

Feriepraktikplatserna finns i flera av Västra Götalandsregionens verksamheter, flest inom hälso- och sjukvård och serviceverksamhet, men även inom andra yrkesområden som tandvård, naturbruksgymnasier, kultur, folkhögskolor, fastighetsförvaltning, kollektivtrafik, administration och teknik.

Den som söker feriepraktik hos Västra Götalandsregionen ska vara folkbokförd i Västra Götaland och inte haft feriepraktik inom våra verksamheter tidigare år.

Västra Götalandsregionen erbjuder cirka 600 feriepraktikplatser. Man kan även läsa om feriepraktiken på Facebook, sök på Västra Götalandsregionen. Sista ansökningsdag är måndag 31 mars. Mer information om feriepraktik och hur man ansöker finns på www.vgregion.se/feriepraktik.